Mitt liv i dina ögon

OMG, trodde inte mina öron (till att börja med) även mina ögon.
Jens ringde mig igår eftermiddag och bad mig komma ner för att hjälpa till att bära.
Bära tvättmaskinen, jag tänkte bara han ljuger.
Jag klädde mig och när jag gick ner för trapporna så hann jag tänka 1000 tankar,
vad kan befinna sig där nere? Har det hänt någon med Jens, eller ska han fria eller
är det verkligen en tvättmaskin han står med?

Då jag kom ner, så stod han där med en tvättmaskin:)
Det tog några minuter innnan vi kom på hur f*n vi skulle få upp den för alla trappor.
Men det gick, men bägge fick ont i ryggen.

Väl uppe så tog vi bort plasten runt om och flyttade den in i badrummet.
Sedan gick Jens och fortsatte jobba.

Så nu har vi äntligen en egen tvättmaskin.
Jag som klagat och klagat på tvättstugan här.
Torktummlar och torkskåp som är ur funktion eller trasiga.
Samt maskiner som bara förstör kläder.
Nej så nöjd med egen maskin.
Ska kasta in en bild när jag flyttat in bilderna från telefon.

Nu ska jag städa ihop här.
Plocka bort sista tvätten, som tvättades i Onsdags kväll mej ännu ej torkat!