Måndag 26 Juli 2010

Jag är en riktig djurvän:)
Familjen var och spelade kubb på en lägda bredvid huset.
Då det var min tur och jag skulle plocka upp pinnarna
så fick jag syn på en söt liten groda.

Dessvärre så var jag på min pappas lag och han skulle ju självklart hålla på och dumma sig,
då menar jag att han försökte vara dum mot den här lilla groda som inte kunde röra sig.
Så jag skynda iväg för att hämta något och plocka upp groda med (ville inte ta bara med händerna)
Så jag hittade en träplanka och ett stort löv.

Den lilla söta började pipa, första gången jag hört en groda prata.
Mamma trodde den var rädd, men jag ville ju bara rädda den.
Den va så fin, den såg även ut att må bra.

Jag plockade upp groda efter många om och men.
Gick en bit och lämnade den vi "lilla skogen" det finns som en lite bäck
och en massa växter och så.
Kändes som den borde passa där.

En sån här liten en var det som jag räddade:)

/ Räddaren i nöden!


Kommentarer
Postat av: Sara

En sann grodvän!

2010-07-27 @ 12:10:29

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0